Jag använder väl dessutom instagram lite mer flitigt nu, dock vill man ju inte skriva romaner där direkt. Iallafall tänkte jag väl bara kika in och se om jag lyckas skriva några rader.

Kan väl iallafall berätta att för er som undrade vad som hände med lchf-andet så har jag slutat med det. Det gick ju superbra att vara en lchf-are! I hela 7 månader trivdes jag jättebra med att inte äta socker och kolhydrater (eller fuskade väl lite smått sista månaden). Dock kom jag in i en period i slutet av augusti på ca tre veckor då jag knappt kunde äta något alls. Jag kom in i en dålig spiral av att kanske inte vara sugen eller ha orken att laga mat, mina rutiner och vanor rubbades, sen när jag väl skulle äta kände jag bara illamående och blev även mätt av väldigt lite. Vilket resulterade i att jag inte åt så mycket och alltså slutade känna speciellt mycket hunger. Magkatarrer, illamående och nervösmage kanske man kan kalla det i korta drag. 

Som jag nämnde lite fort förut så har mitt liv varit rörigt och omtumlande de senaste månaderna och detta var en bieffekt där i början av allt omtumlande. Det var alltså där jag bestämde mig för att börja äta allt jag var sugen på istället, allt jag lyckades få i mig. Och det blev såklart som alltid sallad <3 men även sånt jag avstått ifrån så länge så som bröd och söta onyttiga saker. Men men, jag trivdes som sagt mycket bra med lchf men jag trivs även nu mycket bra med att äta vanlig mat (eller framför allt är det ju så fruktansvärt jävla gott och enkelt). Nog har jag väl säkert gått upp några kilon, men jag gick ner ganska mycket under förra halvåret (och ytterligare några under de veckorna jag hade svårt att äta) så några kilon upp tycker jag inte gör så mycket :), bmi:et ligger på en normal nivå ändå (fast varken vikt eller bmi ska man stirra sig blind på). Det viktigaste är ju hur man mår över sin kropp och hur sin kropp känns. Där finner jag dock ett minus med att äta normal mat (aka socker och kolhydrater), magen (och hela kroppen för den delen) känns nästan alltid lite tung och uppsvälld på nå sätt, även fast jag väger mindre nu än vad jag gjorde efter jag bara hade kört lchf i några veckor så kände jag mig mycket mer "slimmad" då (om man ska kalla det det). Jag är också mer gasig nu (nemen oj, sa jag verkligen det!? Ja tjejer fjärtar också.). Fast nu menar jag ju dock inte att jag går runt å fiser helatiden, men faktiskt med lchf så hade jag aldrig ont i magen, var aldrig uppsvullen och behövde typ aldrig fjärta! Helt underbart ju! Men men, nu när jag gått tillbaka till "The sweet life" så har jag väl lite svårt att tänka mig gå tillbak till lchf förrän jag själv verkligen känner att jag behöver det. 

Slutligen, jag vet inte ifall någon är intresserad av kilon, men för er som är, jag gick ner 10 kg med hjälp av lchf och sen 3 kg av min tyvärr dåliga period. Så 13 kg lättare blev jag innan jag började äta "normalt" igen så att säga, och nu har jag säkert gått upp fyra-fem kilon (en gissning eftersom jag inte har våg hemma och jag har ätit mkt gott den senaste tiden). Har väl typ ett bmi mellan 22-23 å ja, jag känner mig glad för att jag tycker om min kropp bättre än vad jag gjorde för ett år sedan. 

Har btw försökt börja komma igång med träning igen (men hur många gånger har vi inte hört det förr av lilla mig!?!??). Går nån prommis ibland och har laddat hem en app av Friskis och svettis som heter "För er som hatar träning". Har bara hunnit göra 3 pass, men än så länge så flyter det väl på någorlunda. Haha jaja, vi får väl se hur det är med detdär om några veckor! (om jag känner mig rätt så rinner det nog ut i sanden snart) Har alltid haft mkt lättare att pusha mig själv att ändra kosten på nått sätt än att ändra min attityd ang träning..

På tal om mat, har ätit mycket gott de senaste två fredagarna. "Lyx"hemlagad mat med gott rött vin till, helt jävla underbart!! Borde sova nu men allt jag kan tänka på är det!