Fixat tjusig repa - Check!

Har inte haft den bästa dagen idag.
Låg och vred på mig hela natten, kunde knappt sova alls + att jag hade mardrömmar :(
När det väl blev morgon och jag var tvungen att stiga upp så fick jag brottom och skyndade mig ut till garaget. Fick kämpa länge för att få upp dörrarna. De har inte plogat utanför oss på riktigt länge så marken blir som bara högre och högre lite helatiden. I morse var det typ 10 cm nyfallen klibbsnö framför dörrarna vilket jag försökte sparka bort lite och trycka upp dörrarna så gott det går i mina halkiga uggs. Jag tyckte jag hade fått upp dörrarna nog mycket för att kunna få ut bilen iallafall, men när jag väl började backa tror jag vänsterdörren for igen lite. Inte nog med att garaget är nog tight i vanliga fall, har bara nån centimeter på vardera sida för att inte klippa sidospeglarna. Den dörren har ett stort järnhantag på insidan (ett handtag som när du ska stänga den drar nedåt för att den ska haka fast uppe och nere. Ser ut som en laggård-dörr). Jag stannade mitt i backandet när jag förstod att nått tog emot, men det var tyvärr försent. Handtaget hade lyckats göra en tjusig djup repa på ca 25 cm redan. Repan sträcker sig egentligen typ 40 cm men det är inte lika djupt hela vägen.
Irriterad och stressad och nu orolig för att jag repat Antons bil och rädd för att han ska bli arg, så får jag varkligen inte upp dörrarna mer, oavsett hur mkt jag försöker sparka undan snö på baksidan av dem. Jag blev tvungen skriva ett snabbt sms till chefen, ringa och väcka Anton, berätta vad som hänt och be han komma ut och hjälpa mig.
Anton fixade bort snön med en lös planka (som vårat garage är fullt av!? typ består av innombords) på nolltid. Tur att han är stark och smart på att lösa sånadär situationer. Jag hade mer eller mindre lite panik. Har aldrig skadat en bil förr.. så..
Kom försent till jobbet gjorde jag givetvis också. Skrev direkt ett upprört sms till Terese, eftersom hon alltid är så snäll och orkar lyssna. Var nog faktiskt rätt så upprörd för terese skrev "Det är ju inte som om du kört på någon!". Hahaha tack Terese! ;-)
Tråkigt nog har jag även haft ont i ryggen och revbenen dag så jag har haft lite halvsvårt att andas av och till. Jag är ganska säker på att jag har låsningar i ryggraden i kotorna mellan skulderbladen vilket gör att smärtan där även går igenom till mellangärdet. Kanske även har några ben i bröstkorgen som sitter lite snett som gör att min lungvolym inte är på max. Mitt nya ställe i ryggen där jag har ont är där mellan skulderbladen och även lite nedåt mot svanken. Har ont i lendryggen lite smått helatiden, men det går som rätt bra ändå. Borde fara till kiropraktiker snart och fixa till låsningarna, men jag orkar inte slösa pengar på det! Det hoppar ju ändå bara tillbaka på en gång. För att det ska vara värt det ska man typ fara flera ggr efter varandra, men vem har råd med det lixom? Hallå, 500 kr per gång!?
Aja, nu har jag fått berätta hur trevlig min dag har varit, och fått beklaga mig lite.
Hoppas eran dag var bättre!
Nu är det typ helg för min del! :-) Jobbar ju lördag som vanligt dock, men tror det blir en riktigt trevlig helg. Imorgon ska jag och Anton fira att vi varit tillsammans i 4 år! :-] Har ju inget speciellt datum, typ kring mitten av januari blev vi tillsammans, men vi har inte haft tillfälle att fira det förren nu. På lördag blir det nog bara hederligt festande med Terr och kanske nån fler som har lust att vara med :-)
 
btw, här har ni bilder på hur fin Antons bil är nu efter jag repat den lite. Tror inte den är värd att lackera om dock. Det kostar nog mer än vad bilen är värd. Hoppas Anton kan leva med att köra runt med repad bil. Annars får vi ta och hitta på nått för att snygga till den lite.

Ett sista farväl

Robin Lindgren
1986 - 2012


 
Bilderna är från lördagen den 26 januari 2013
Jag fick tyvärr inte så många foton. Känns lite konstigt att ta kort på en begravning.
Men det var fint.
Tack för allt Robin.

orkar inte just nu

 
 
 
förlåt för dålig uppdatering
skriver kanske imorgon eller på onsdag.
Orkade inte igår och orkar inte idag heller.
 
 
 
 
 
 
 

Coca-Cola

Igår var jag och Anton upp på solbacken och köpte dricka till minnesstunden.
Cola var Robins grej.
Jag är nervös inför imorgon. Jag har är ju så förjävla sjukt rädd för döden och allt som har med det att göra. Att stiga in i kyrkan och se kistan kommer kännas jobbigt. Han ligger där i. Men jag vet att det kommer gå bra ändå. När man tagit steget ut ur kyrkan sen, och till minnesstunden så kommer det kännas lite lättare. Då har vi fått säga farväl.
 
Idag är alltså dan före begravningen och ikväll sitter jag, Anton och Moa och ser den nya Bond filmen - Skyfall. Samtidigt har jag passat på att ta på mig en ansiktsmask, det var så längesedan! Vet inte om sånt hjälper mot nått, men bara det är placebo så är jag nöjd.

btw

Tänkte bara tipsa om att denna vecka tydligen är sista veckan det är fraktfritt att beställa från TiKei. Inte för att frakten är dyr sen, typ 29 kr eller nått liknande. Men iallafall, passa på nu om ni lix hade planer på det! :-)

sömn

jag vet, jag är som ett barn, men jag vill inte sova

Hallelujah, ingen trött dag!

Har inte så mycket att skriva om idag känner jag. 
En god nyhet är att jag inte kände mig sådär svimfärdigt trött ens en minut idag på jobbet. Det är inte allt för sällan (typ egentligen varje dag) jag är så trött att mina ögon korsas och jag tappar balansen för en sekund. Har faktiskt hänt en gång att jag somnat ståendes och råkat ramla in i min vagn och hyllorna brevid mig. Som tur var så ramlade jag alltså lite åt sidan, inte rakt bakåt, för om jag hade gjort det så kanske jag hade slått huvudet i betonggolvet och det hade nog inte slutat bra...
Iallafall kan ni kanske förstå min glädje över att jag faktiskt inte kännt mig trött idag :-)
 
 

Allting går upp för mig när solen går ner

Har ångestfylld känlsa för sängen och sovrummet. Gillar soffan bättre. Vill inte gå och sova, trots att jag inte gjort något annat på hela dan typ. Jag har så mycket sömn att ta igen. När jag är ledig är det inga problem att sova, och på dagarna efter jobbet sover jag bra, men om nätterna vill jag inte sova, då har jag för mycket ångest över att det är en vanlig dag imorgon, en vanlig jobbdag.
Men btw, det är iallafall kul att se att mina unika besökare bara har ökat under hela dagen. Nu börjar dagen lida mot sitt slut och jag har haft 103 unika besökare.
 
 
 
Jag kan inte sova något mer
Allting går upp för mig när solen går ner
Kan inte drömma mig bort
Jag ser problem under mitt ögonlock
Jag kan inte sova något mer
Allting går upp för mig när solen går ner
Kan inte drömma mig bort.

Besöksstatistik

Igår länkade Catharina till min blogg på facebook eftersom hon tyckte att mitt inlägg "En månad" var bra skrivet. Tack Catharina, för det var riktigt roligt idag att logga in på bloggen och se hur många som hade kollat och antagligen läst. 149 unika besökare (och 206 sidvisningar) hade jag igår! Jag har aldrig haft så många kan jag säga! Mitt förra rekord var nog ca 60 unika besökare och det var ritkigt längesedan! Idag har jag haft 78 unika besökare och 140 sidvisningar, riktigt kul det också. Om man kan få tillåta sig själv att glädjas åt så små saker?
 
 
Idag har jag för övrigt bara chillat. Jag och Anton ser Hypnotisören men har pausat för att vi ska ta bilen till Mamma Mia och köpa pizza, där verkar dem ha bra vegetariska alternativ :-)
 

Middag och vin en lördagkväll

Ikväll har jag klämt ihop middag hos mamma och pappa, samt vinkväll hos Terese.
Blir nog riktigt trevligt båda delarna :-) men först ska jag hjälpa till och stapla ved.

like we were nothing

Blir aldrig, aldrig, aldrig less på denna. Den betyder för mycket för mig.
 
 
But you didn't have to cut me off
Make it like it never happened and that we were nothing
I don't even need your love, but you treat me like a stranger
And that feels so rough

Lycka till kompis!

Idag har Amanda tagit flyttlasset och åkt till Karlstad där hon ska börja plugga. Gud så HIMLA KUL! Jag önskar dig all lycka och jag hoppas & tror att du kommer trivas och få det riktigt bra! :-)

 

Ett steg närmare det nya livet.

Ja, jag har skaffat gymkort igen. Senast var ett år sedan, på Eddahallen och då hade jag bara tre månader. I början gick det bra, var där flera ggr i veckan. Men sen blev jag typ sjuk eller nått å så slutade jag helt plötsligt gå dit nå mer. Nu har jag och Anton köpt årskort på Friskis&Svettis och har planerat att fara för första gåpngen och gymma idag. Ska lix in till stan så.
Ska dock byta ut min nya svart sportbh till en olivgrön istället.

En månad

Så var det den 17:de. Konstigt att jag upplevt datumet 17:de 257 gr, men det datumet har inte betytt någonting för mig fram tills för en månad sedan. Det har alltså gått en månad sedan Robin var med om en olycka och dog.
Jag kan fortfarande ibland komma på mig själv med att tänka tillbaka till den dagen. Jag minns den så väl, men samtidigt så kan jag fortfarande inte tänka att det är Robin. Jag kan inte föreställa mig det. Det var väl ändå inte han som dog? 
Men ja, i en månad har vi stått på sidan, försökt hjälpa så gott det går, och sett Emmy tackla sorgen och smärtorna hon har i kropp och själ. Så det måste ju vara sant. Det är sant, Robin lever inte längre.
Den 26:de, om ca en vecka, är det begravning. Samtidigt som det är otroligt jobbigt med begravningar, så tror jag att som medsörjande är det efter begravingen man kan, ja vad ska vi kalla det, men kanske pusta ut. Jag tror det vänder, till att bli bättre, efter begravningen. Efter man har fått säga hejdå. Men för dem allra närmaste så är det nog också då det blir värre, man har inget att koncentrera sig på längre, utan då är man ensam. Då ska man börja förstå att man ska leva utan den man älskar så mycket.
Nu kommer tårarna. Det är orättvist. Det var inte hans tur! Inte än! Ingen förtjänar att dö ung!
Jag har bara varit på två begravningar förut, och tack o lov för det! Senast var dock för bara lite mer än ett år sedan, och det var Jesper, endast 18 år, som låg i kistan då. Söndertrasad, precis som Robin är nu.
En liten sten, som jag egentligen inte visste fanns, släpte dock från bröstet idag när jag fick höra av Catharina att Polisen förklarat att döden var omedelbar för Robin. Han hann nog inte förstå vad som hände, han hann nog inte ens vara rädd och han hann inte känna nån smärta. Han fick gå bort lycklig. Glad för att vara på väg till jobbet första dagen efter fem veckor utomlands, för han älskade sitt jobb i Boliden.
Anton har varit barnvakt år Nemo idag och därför bjöd Catharina oss på middag. Vi köpta mat från Max och Wock n Roll och for sedan hem till Emmy och åt. Det var skönt att se Emmy igen, och få krama henne. Det känns som om det var ett tag sen nu fast egentligen var det typ bara en och en halv vecka sedan och det är ju inte allt för länge. Men denna månad har varit rätt så annorlunda och man han velat träffa Emmy nästan så mycket som möjligt, för att se hur hon mår och för att för hoppningsvis kunna ge något slags stöd.
 
Vår älskade Emmy är stark och klok, hon kommer klara sig igenom det här, även fast det känns otroligt svårt och kanske omöjligt nu, men som hon sagt själv: "Det måste bli bättre, för det kan inte bli sämre"
Hon är inte den första och inte den sista som kommer känna denna slags sorg. Andra har klarat det och det kommer hon också göra. Men det gör det inte lättare just nu.
 
Vill passa på att hälsa så varmt till Åsa, Janne, Rickard och Rasmus, Robins familj, som självklart också har det fruktansvärt tungt utan Robin. Jag tänker på er och jag önskar, önskar verkligen det fanns något jag kunde göra för att hjälpa er bära sorgen.
 
Robin i Bangkok 2010

Att vara vegetarian

Jag har varit vegentarian i snart ett och ett halvt år, det gör mig absolut inte till någon expert (om man nu kan vara det på vegetarianism?), men jag har verkligen under den här tiden lärt mig ett och annat och har fått höra många olika reaktioner från folk. En bra grej är att reaktionerna faktiskt inte har varit så otroligt negativa som jag var rädd för att de skulle vara. Kanske beror det på att vi är inte går i gymnasiet längre, vi är ju faktist vuxna nu och folk har blivit mer öppna.
Iallafall, så har jag börjat förstå att många, som inte är vegetarianer, inte riktigt förstår varför man blir vegentarian och hur man kan fortsätta vara det hela livet. På jobbet tex är det en som tror att han kan försöka fresta mig till att äta kött.
Jag vet hur otroligt gott det är med kött. Jag kan sakna det ibland. Den kokta korven på Sibylla eller grillade falukorven på vinterutflykten, det grillade fläskköttet på sommaren, hamburgeköttet på morgonmackan eller kebabtallriken på Kungsgrillen. Det är inte smaken det är fel på, jag tycker det är jättegott, men jag väljer att inte äta det ändå. Inte för att jag måste, utan för att jag vill. Att vara vegetarian är inte som att avlägga ett godislöfte som barn och sen försöker folk fresta en genom att ställa fram en godisskål, äta och säga "mmmmmmmmmmmmmmmm, vad gott det ääääär, mmmm" rakt framför näsan på en.
Jag gör det inte för att nån annan har sagt åt mig eller vill att jag ska göra det, och inte heller för att få pengar. Jag kan bli sugen ibland, när man är riktigt riktogt hungrig (men då är man typ sugen på allt?), men jag skulle aldrig få för mig att äta det (om det självklart inte handlar om liv eller död, men det är en helt annan sak). Jag kan inte tänka mig att stoppa in kött i min mun, tugga och svälja. Så jag kan sakna smakerna, men inte själva köttet i sig, inte tanken på att det är djur jag äter. Om det går att förstå sig på?
Det finns också vissa som undrar vad som skulle hända om jag åt kött? och skulle jag fortfarande vara vegetarian då?
Jag vet inte vad som skulle hända, antagligen skulle jag få väldigt ont i magen, men jag vet inte, det kan också vara så att jag inte skulle känna av det alls. Och haha ja, asså, skulle jag äta nått som visar sig vara kött, så är det inte som om jag inte är vegetarian längre. Som sagt är det inget löfte du tagit, det är en inställning, ett val.
Det finns riktigt många orsaker till att vara vegetarian. Jag är det främst pga tre orsaker: djurens rätt, världens människor och miljön. När man är det pga de orsakerna så är det inget man bara glömmer.
En annan kille på jobbet frågade mig en gång: "Jahapp, men får jag höra ditt allra bästa rgument till att vara vegetarian?" Han menade lixom lite i stil med - "Hit me with your best shot". Är det inte lite konstigt att man nästan lixom kräver att vegetarianer och veganer måste förklara sig, ha bra orsaker till att inte äta kött. Det räcker lixom inte bara med att de säger att de är vegetarian, slutsnackat, utan man har nästan rätt till att fråga ut och kritisera personen, det är viktigt för många köttätare att de har ett bra försvar mot allt som kastas mot dem. Men ibland undrar man varför vissa aldrig frågar sig själva: varför äter jag kött? Vilka är de starka och moraliska skälen till att jag väljer att äta kött?
 
 
Som sagt så har det bara gått ca ett och ett halv år sedan jag åt en bit djur.
Men att bli vegetarian är absolut en av de bästa valen jag gjort i mitt liv och jag hoppas och tror verkligen att jag känner så hela mitt liv. :-)
 
Ville bara skriva av mig lite. Här har ni en liten video jag hittade på youtube som tar upp några orsaker till att bli vegetarian. Det är inte så mycket text, det är en vädligt lätt video, så helt klart värt ett kik. :-)
 

Vita Kränkta Män

Btw, borde ha sagt detta för längesedan: Om ni inte följer eller har kollat in på gruppen
Vita kränkta män på Facebook så borde ni göra det! :-) Sjukt intressant, roande och även oroväckande faktiskt.
 

Tats

Tre tatueringar jag vill göra (när jag kan ta mig råd till det). Dock vet jag inte riktigt vart någonstans på kroppen jag vill sätta dem. Vill ha alla som bara smala streck, alltså inte ifyllda eller tjocka streck eller nått sånt så alla bilder är inte helt korrekta på utseendet, men det var bara för att få se hur det ungefär skulle se ut. Och sen funderar jag såhär:
  • Triforce tänkte jag kanske placera på nacken, bakom örat, på foteleden eller sida-handled.
  • Deathly Hallows på nacken, axeln, fotleden eller sida revbenen.
  • Kvinnomärket tänkte jag antingen placera på vänster handled eller vänster häl.
Vad tycker ni? Några synpunkter/förslag? :-)
 


 
Varför jag vill ha dessa tatueringar och vad de betyder för mig kan jag förklara en annan gång.

Och så kom tårarna igen

Nu är dödsannonserna klara och tryckta i dagens Norran. (lånade bilderna av Catharina)
Vi saknar dig Robin.

Somrischbilder från 2012

Sådärja, random bilder från vår/sommaren, på Terese begäran ;-) har försökt ta bilder jag inte visat förr. Mycke bilder från grekland, och många bilder på mig blev det... men aja, enjoy eller nått! btw, alla bilder är inte snygga, försöker bjuda lite på mig själv, och dem är inte i ordning :-)
 




Avslutar stort med en halvfull bild på Amanda och en halvnaken bild på mig.

jaja, imorgon kommer det!

förlåt, bilderna blir imorgon! jag gillar ju att redigera bilderna lite innan jag lägger ut dem (med redigera menar jag ändra lite ljus, kontrast och förstärka färger) och det är sååå många bilder!
Tills dess får ni njuta lite av denna haha!
greece 2012

Sminket

Btw, fick sminket i tisdags. Tror det var posten som var försenad, det blir alltid sådär när man beställer över en helg typ. Aja, nu är det här iallafall och jag är supernöjd! Skulle ju förståss ha köpt nå borstar också.. den jag har till rouge är en billig/dålig från thai och den får knappt upp nått :-/ Men tycker att både bronzern och rougen verkar passa mig iallafall :-) Och btw, testade ju tvätta min TiKei Flat Top och den blev inte förstörd :-) Pjuhh! den är lika mjuk som vanligt!

Triforce♥

Helgen som var, som innehöll familjemiddag och Kajsas födelsedag, var bra! Jag hade jättekul och saknar redan Maja. Önskar att vi alltid kunde ses så här ofta som vi gjort den senaste månaden, vi har inte setts såhär mycket på nästan tio år..♥
Iallafall som sagt, hade jättekul, och GRATTIS KAJSA! Hoppas du hade det roligast! :-*


det kommer det kommer

Kommer upp bilder på sommaren imorgon kväll, orkar och hinner inte nu. Är rätt många bilder :-)

5 år

Idag fyller min blogg 5 år! Grattis till mig själv ;-)
Oj, har hållt på ett bra tag nu och jag som i början inte trodde att bloggandet var något för mig. Ni får mer en gärna gå tillbaka i arkivet och kolla på lite roliga gamla bilder och läs lite texter. Lite skämmit kanske, men somsagt, det var fem år sedan jag började blogga och för fem år sedan visste jag inte riktigt vem jag var. Jag har alltid stayed true till min blogg. Jag har skrivit om allt mellan himel och jord, vad jag vill, när jag velat det. Jag kan säkert ångra vissa bilder och en del jag skrivit, mycket har ändrats på fem år, men det var jag då och detta är jag nu.
Det är kul att ha något att kolla tillbaka på :-)
 

helgen

I helgen kommer Maja och Olle på besök så det blir familjemiddag ikväll och imorgon fyller Kajsa år så då blir det fest för henne :-) ska nog bli en rolig och trevlig helg dethär. Bara synd jag som vanligt jobbar imorgon förmiddag.. aja, bara att bita ihop.

Ny beställning från TiKei

Har beställt smink ikväll från mitt käraste TiKei. Senast jag beställde var i april 2012 och jag kan inte vara nöjdare! Har inte testat nått smink eller borstar som är lika bra. De är helt klart bäst, för allra bästa pris! Hade lite beslutångest ikväll men tillslut valde jag att klicka hem det lilla mineralfoundation kitet igen. Tog samma foundations som förra gången eftersom jag var så nöjd med dem, N2 & N3, men valde att ta en Bronzer Orginal och en Rouge Delight istället för två concealers som jag gjorde förra gången. Jag har fortfarande så mkt kvar av dem.
TiKei brukar vara jävligt snabba på leveranser så jag hoppas att jag har mitt smink innan helgen, bara inte posten strular eftersom det nyss varit juletider. Iallafall lär det ligga en fint paket i min brevlåda snart!
Btw, har testat tvätta min TiKei Flat Top borste för första gången ikväll... hoppas hoppas hoppas jag gjorde rätt och att jag inte har förstört den nu! Håll tummarna!
 
Jag rekommenderar verkligen TiKei till alla er som gillar mineralfoundations! Speciellt till er som brukar köpa dyra "i.d Bare minerals". Jag använde det förr men föll direkt för TiKei när jag testade det. Finns mycket fler nyanser vilket gör att det matchar hudtonen bättre, och speciellt borstarna är det stor skillnad på! TiKeis borstar är otroligt mjuka och hållbara. Dessutom inte gjorda av djurhår, så tummen upp för det! :-)

Nyårsafton 2012/2013

Tack till alla som var med och förgyllde min nyårsafton! ♥
 
 

TvåTusenTretton

Nyårsafton blev lyckad! Dock blev det ett krossat glas och en som blev lite för full och rev ner parfymer och faceplantade ner i bordet, men men, sånt händer ;-) tack alla för ett fin kväll! Idag fyller Anton år. 22 år! oj vad vi börjar bli gamla! Jag ska på stan imorgon och hitta han en present :-) jag och Anton bör nog även skaffa våra gymkort vi sagt att vi ska göra! Tror jag har haft samma nyårslöfte tre år i rad men jag måste väl fortsätta hoppas att jag någon gång ska hålla det? aja, det dyker nog upp bilder från gårkvällen snart!
 

Gott nytt år!


RSS 2.0