nyårspyntat bord

 
Så, nu har jag nog förberett det mesta inför imorgon. Har dock kvar att ducha, men det ska jag göra alldeles strax. Anton ska dammsuga och vika kläder imorgon medan jag är och jobbar, så då slipper jag göra det nu och väcka grannarna haha!
Ska nog bli en bra nyårsafton detta år också tror jag :-)

Vad hjärtat är fullt av talar munnen

Rubriken är tagen från min kloka svärmor, och jag tyckte den passade bra ihop med en text jag såg idag. Jag brukar inte publicera och använda sånahär här djupa texter så mycket. Gjorde det rätt mycket för typ fem år sedan men har nu när jag blivit äldre börjat tycka att de är rätt fåniga haha men men. Denna gillade jag iallafall :-)
Det finns så mycket folk som har så mycket hat i kroppen, som snackar mycket skit för att de antagligen inte har så mycket annat att prata om.
Klart alla kan vara negativa, lessna, deppiga eller arga ibland. Men att ständigt ha ett hat mot människor och alltid tänka negativt, ständigt klaga på sitt liv och tycka synd om sig själv, vara falsk eller ja.. bara vara förbannad och arg helatiden. Det leder inte till ett positivt liv! Och är ditt hjärta alltid fyllt med hat, så lär det komma ut hat ur din mun genom det du säger.
Nu menar jag inte att jag är värsta positiva karamellen här, men man försöker väl så gott det går :-)

Dagen före sista dagen på året.

Så har snart två veckor gått. Och för mig som är medsörjande är vardagen igång i vanlig takt.
Idag är jag ledig, vilket innebär förberedelser inför imorgon. Efterrätten ska göras och bordet ska dukas och pyntas och lägenheten städas. Aniara ska till grubbgatan och därmed ska filtarna bort från soffan. Mat, drinkingredienser och silverschampoo ska inhandlas. Jag ska duschas och kläder och smycken ska läggas fram.
Jag ser fram emot morgondagen! :-) Det känns kul att käka lite finare mat, dicka gott, leka lekar och umgås med vänner. Vi blir inte så många, 6 pers, men det passar bra i vår lägenhet :-)
För en vecka sedan trodde jag inte att jag skulle sitta här idag och planera pynt och mat. Ett tag trodde jag att det kanske inte skulle bli nått nyårsfirande för min del. När något fruktansvärt hemskt händer så känns allt planerande så värdelöst. Allt ytligt blir onödigt och det enda som spelar roll är ens nära och käras hälsa och välmående.
Jag är dock mer peppad än jag trodde jag skulle vara inför imorgon. Och jag är glad för det! Glad för att vi kan ha kul och skratta.
Men nog tänker man fortfarande. Jag tänker på Emmy och Robin varje dag.
Väg 95

Julafton 2012


Julgran som är pyntat mer modern. Väg 95. Egenkryddad snaps. Roselins Afrikanska/Nya Zeeländska efterrätt. Vegetarisk julmat.
Det blev en annorlunda jul i år, men rätt trevlig ändå!♥

God Jul ♥


Dan före dopparedan

skriver från mobilen.Det är kvällen före julafton. Samtidigt som man alltid som smålängtar till julafton så har jag i år så lite julkänslor att det lika gärna kunde vara vilken dag som helst imorgon. Jag hoppas detta blir den värsta julen vi kommer få uppleva.Har iallafall varit och gjort håret hos Fannie idag och det blev toppenfint! tack Fannie :-)

Fjärde


Violin

Jag skulle aldrig ha slutat spela fiol. Jag vill nån gång köpa mig en egen fiol och ta upp spelandet. Jag har ju ändå en 5 årig grund, trots att det var längesedan. 

Lördagslyx är vi förtjänta av

Det var jobbigare att jobba än vad jag trodde. Direkt jag kom dit började tankarna flöda i massor och jag blev fort mycket ledsen. Men de sista två timmarna gick rätt bra ändå och när jag kom hem vid halv två-tiden så sov jag till halv sex. Hade sovit dåligt i natt också.
Men ikväll lyxade jag och Anton till det. Grekisk sallad, baugette (anton la potatissallad och rostbiff i sin), tzatsiki och riesling-vin (för min del då). Ikväll blir det nog att spela Zelda - Majoras mask och bara mysa. Dircka upp vinflaskan ska jag nog också. Har varit sugen på vin.

Lördag imorgon, jobb imrogon

Jag och Anton har varit hos Emmy nu på kvällen. För det mesta så låg Emmy och sov, och Anton hängde ganska fort på sovandet. Så kvällen bestod mest av att jag och Catharina satt och pratade. Kändes skönt att bara vara där, i Emmy och Antons närehet. För hemma känner man sig verkligen maktlös.
Ikväll är det fredagkväll och det känns verkligen inte som så. Jag ska nu göra mig i ordning för att lägga mig, och sen imorgon är det jobb som står först på schemat. Det känns faktiskt rätt skönt att fara till jobbet imorgon. Nästa så att jag ser lite fram emot det. Konstigt nog. Det är ju bara min avdelning som jobbar, och det är ju samma personer som såg mig falla ihop på betonggolvet i måndags. De är ett härligt gäng människor och på lördagar jobbar man ju inte lika länge heller, så ja, det känns rätt skönt. Få tiden att gå litegrann :-)

Die young

En låt som vi hörde mycket när jag och Anton fick åka med Robin & Emmy hem från Svensle på söndagseftermiddagar. Robin hade en häftig röd sportbil på den tiden och Nomys låtar dånade högt i bilen. Jag är inte jättestort fan av sån här stuk av musik, men på nått sätt började jag gilla dessa låtar ändå. :-)
 
 
Bild på Robin & Anton när de åkte skridskor i ett köpcenter i Bangkok.

I mina tankar finns du

Martina och Terese har varit här ikväll♥. Det var skönt att få träffa dem, prata och tänka på annat ett tag. Även fast man är ledsen helatiden så kändes allt lite lättare ikväll. Fram tills jag och anton började kolla på filmsnuttar han hade på datorn. På nästan alla är det Robin och Nemo som är i fokus.
Åh gud.. jag blir så ledsen! Vi har gråtit och hållt om varandra. Jag som trodde att om jag och Anton håller ihop hela livet, så skulle Emmy och Robin alltid finnas där. Vi skulle kanske fara och resa mer med varandra vi fyra, fara på många skoterutflykter, ha fler myskvällar, middagar och växa upp sida vid sida, med barn och hela köret.
Robin var en stor del av min ena familj och det känns så fruktansvärt hemskt att han är borta nu. Jag sörjer honom men sörjer allra mest för Emmy, att hon måste leva sitt liv utan honom.
Jag önskar jag kunde bära en del av sorgen åt dig, dela smärtan. Förlåt för att jag inte kan det.
 
Bild på Robin & Rickard när vi var på Siam Ocean World i Bangkok. Här fick vi fiskmassage och Robin & Rickad skrattade så mycket att de höll på att tuppa av.
 

Sorgen runt omkring

Har ont i huvudet och nacken ständigt nu.
Men tanken på en huvudvärkstablett har aldirg slagit mig..
Jag är öm om ögonen, är svulle och har ont i benen runt ögonen,  och det svider i ögonen.
Kvällen spenderade vi hos Elisabeth & Mattias, Catharinas bror och hans fru, som förlorade sin yngsta Jesper förra året i en motorcykelolycka på samma väg, väg 95 mot boliden. Vi satt där runt deras matbord ikväll, jag, Anton, Emmy, Moa, Catharina, Mattias och Elisabeth. Vi pratade, grät, skrattade nån gång - även fast det känns förbjudet ibland. Det kändes jätteskönt att få sitta där med dem. Och det var så skönt att höra Emmy prata, om hur hon kände och egentligen bara ritkigt skönt att höra henne säga ord. Höra att hon fortfarande kan, och även orkar prata.
Prata och skriva är det som får mig att bearbeta det hela. Så ni får ursäkta om jag använder min blogg som dagbok, men å andra sidan, det har jag alltid gjort, och varför ska jag ursäkta mig? det är ju min blogg. Jag måste prata och tänka. För jag har nog inte riktigt fattat än att Robin är borta. Så att prata om det gör ju mer och mer ont, men det känns samtidigt nyttigt. Död är inget begrepp jag kan ta in. Död har aldrig funnits i min familj. Aldrig bland unga iallafall. Jag förstår nog inte än vad döden innebär, men samtidigt är jag ju så fruktansvärt rädd för den. Men det kanske samtidigt är därför jag är så rädd, för att jag inte förstår.
Anton är tvärt emot, han pratar knappt alls. Och pratar han, pratar han om nått annat. Men jag känner min pojkvän väl. Jag ser på han hur han mår. Även fast han kan vara ritkigt duktig på att dölja det för resten av världen.
Det sista jag sa till Emmy ikväll var att jag tänker på henne, hela tiden. Det var när vi skulle hoppa ur bilen och jag kramade henne från baksätet och hon tog min hand och hon sa tillbaka, "Jag vet.". Att få höra dem orden från henne betydde så otroligt mycket för mig. Det spelar ingen roll om nån annan vet, bara hon vet.

och nu ska man försöka sova

vet att jag måste gå och lägga mig. men jag vill inte. inte förrän allt känns bättre igen. inte förrän vi kan gå tillbaka i tiden ett dygn och förändra det som hänt.
Jag ska till jobbet imorgon. Känns inte tillåtet för mig att vara ledsen, det är inte min pojkvän som omkommit. Men han var en vän, han var en viktig medlem i min ena familj. Men uppmärksamheten, tröstandet, kärleken och omtanken ska till de personerna som behöver det som mest, till Emmy och till Robins familj. Men jag blir sälvklart väldigt varm i hjärtat av alla som bryr sig och hör av sig till mig och Anton. Tack♥
 Jag känner inte för att fara till jobbet.. jag ska försöka se hur det går, men kommer gråtattacker så far jag nog hem. Känner egentligen inte för att vara hemma heller. Vill bara stirra in en datorskärm eller tv-skärm och låta tiden springa iväg.

Tänd ett ljus

Nu ska vi fara förbi och köpa sushi och sen fara till Emmy.
Hon ska inte behöva vara ensam ikväll.

Har tänt ljus för dig Robin, och för alla oss som saknar och sörjer dig.

Ska livet vara så här hela livet?

For hem från jobbet idag. Kanske inte mest för min egen skull.
just nu tänker jag inte så mycket, utan känner bara att jag har ont i huvudet och i magen. För nån timma kände jag inte min kropp alls tror jag. Ingen ryggvärk ens.
Kan inte ritkigt ta in det. Men jag vet att nått hemskt har hänt och jag vet att han är borta.
Skulle bara vela hålla om Emmy tills all hennes sorg är över, men vet att jag inte kan det.

men Emmy, Holmlunds och Lindgrens, om det finns nått jag kan göra, säg till!
 
Ska livet vara såhär hela livet? Att personer runt om kring en dör, medan man själv får leva vidare?
 
 
 

Aniara

Vi har fått en ny medlem i vår lilla familj denna vecka :-) hon stannar hos oss till den 21:a då hon flyttar hem till mamma och pappa och stannar där tills den 6:de då Maja och Olle tar tillbaka henne till Umeå :-)
Hon är besvärlig när man ska ut dock.. vägrar gå, men aja, får försöka, tre ggr per dag..
Men annars är hon en sweetiepie :-]
 

Tredje


Pepparkakshus

Trodde jag skulle lyckas göra värsta konstverket, men det blev såhär istället.. Aja, verkar som om folk tyckte den var rätt fin ändå haha :-) men om ni förstod vilka föräntingar JAG hade så skulle ni nog också tyckt att detta var ett vrak haha!
 
(btw, förlåt för att det mest blir intsa-bilder på bloggen. Men de mesta bilderna jag tar nu förtiden är med mobilen eftersom den alltid finns till hands och ändå har en bra kamera. Sen är det så lätt och bekvämt att ta från instagram efetrsom det är bara att trycka på en knapp!)

Sprid glädje

Säger som min syrra, du tog orden ur min mun! Det kan inte sägas mycket bättre än såhär!

Lucia

Igår var det 14:de och eftersom jag missade luciamorgon den trettonde, så såg jag det igår morse och myste med en kopp glögg och en lussebulle. Jag och Anton byggde även ihop vår jultall igår och sen spenderade vi resten av kvällen med mina syrror, deras pojkvänner och Wii U. En riktigt bra dag och idag kommer också bli bra, förutom att jag är på jobbet just nu.. ;)

You got served

Snälla ägna 3 minuter av ditt liv för att se hur Göran Hägglund (KD) blir STEKT av Jonas Sjöstedt (V). Jonas förklarar tydligt och noggrann, kommer med bra argument. Göran kommer inte med nån förklaring, säger samma saker två ggr, han ordbajsar nästa så att säga.
 
 

Dans till Loreen

Tror jag har hittat världens sötaste barn idag! Han heter Vincent och är 2 år gammal. Han är nog Loreens största fan och är så otroligt duktig trots sin unga ålder! :-)
 
 

12.12.12

Idag är det dagen 12.12.12 , sista dagen det kommer vara så att dag, månad och år har samma siffra, på ofantligt länge! Sista jag kommer uppleva... Men vad spelar det för roll egentligen?
Idag var en helt vanlig dag som alla andra. Har idag varit och köpt julgransfot och valt ut en jultall som vi ska mixtra lite med innan den får åka upp i läggan. Jag och anton har även varit och valt ut nya täcken och kuddar vi ska få i juklapp av antons föräldrar.
Men ja, det var allt som har hänt idag. Ska väl ta och slå in nå julklappar nu och sen gå och lägga mig. Det är lucia imorgon. Bara 11 nätter före jul. Måste tyvärr säga att jag nog har varit lite extra deppig idag på nå kosntigt vis, längtar knappt alls till julen.. och jag har inte så stor plan för nyår heller. Försöker planera med Terr, men hon är inte den snabbaste på att svara ;-)
Hoppas jag vaknar på en bra sida imorgon så allt känns toppen.

Ett öppet brev

Åså kan vi klämma in ännu lite mer Antirasism på denna blogg tycker jag! :-) Läste idag något mycket bra på facebook, skrivet av Sebastian Jarrah.
 
 
" Ett öppet brev till Erik Almqvist (SD)

Hej Erik,

Vi har fått veta att du har flytt till Ungern. Vi skriver dels för att ställa några frågor och dels för att varna.
Men först frågorna;

1. När du nu bor i Ungern så utgår jag ifrån att du inte alls kommer att umgås med andra svenskar där, eller? Du kommer väl söka dig ifrån dessa grupperingar och hitta ungerska vänner? Så du kan assimileras så snabbt som möjligt.

2. Språket. Det får väl bli slut med svenska i hemmet, eller? När du nu kommer till Ungern så tar det väl inte mer än ett par månader innan du talar som en infödd ungrare, visst?

3. 15 mars, nationaldagen,
20 augusti, Kung Stefan firas.
23 oktober, revolutionen -56.

Vi antar att du är ivrig att lägga dessa datum på minnet så du vet när du ska inhandla råvaror till högtidsgulaschen, eller ska vi säga "Pörkölt"?

Mycket att tänka på herr Almqvist.

Men nu till varningen;

"Jobbik" - Ungerns högerextrema parti som tagit sig ganska långt in i maktens korridorer. Skrämmande faktiskt.
Ja i synnerhet för er invandrare.

De tycker att flyktingar (som du ju nu är) ska få hjälp i sitt eget land. De kan ju inte veta att du har fått det lite hett om öronen här på hemmafronten.

Din sort har utsatts för alla möjliga vansinnesdåd av ingen annan anledning än att ni kommer från ett annat land. En annan kultur. Hemskt!

"Hur kan det vara på det här viset?!" tänker du säkert. Vi skakar våra huvuden med dig, Erik. Låter blicken falla till marken i skam å deras vägnar.

Men vet med dig, Erik, att hur jobbigt det än blir för dig där i Ungern så finns det en klar majoritet här i moder Svea som står på din sida i den här kampen. Du har rätt till ett drägligt liv där borta. Du har rätt till din protestantiska tro. Att utöva den utan repressalier från trångsinta katoliker.

Håll fast i den du är. Tro på din rätt att leva i deras land. Världen tillhör oss alla, eller hur Erik? Och när någon halvfull ungrare kallar dig "jävla babbe" så vill vi att du rätar på ryggen, ser honom stint i ögonen och säger;

"Det här är mitt land" "
 

"Värm upp ugnen till 200 grader. Peta in en invandrare i brasan. Jag är redo igen. "

och en till intressant krönika jag tycker ni borde läsa ang. pepparkak-historien, skriven av Patrik Lundberg - Jag är redo för ugnen

Nu vid juletider

Helgen har varit bra! Var en sväng till Umeå, hälsade på syrran, hade en rikitgt trevlig lördagkväll, shoppade klänning i storlek XS(!?) och åkte gratis buss hem :-)
Igår var det andra advent, och alltså bara två veckor kvar till jul! :-) och idag fick jag veta att jag ska jobba hela julveckan och nyårsafton. Jag är ledig den 24:de & 1:a. Blir mkt jobb och inte som en vanlig jul, men jag behövs på jobbet och en bra summa blir det ju i slutendan. Btw, idag slog jag även in de första julklapparna. Julstämning!
 
ja, och vad ska man säga om hela denhär pepparkakskalabaliken?
Har nog inte så mycket att säga, förutom att jag är så himla glad när jag läser och det går upp för mig att det faktiskt finns fler antirasister här i Sverige än bara jag och min familj. Tack tack tack till alla människor som har respekt för varandra och ser allas lika värde!
Ni ger mig hopp och glädje!
 
Eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska säga om detta så vill jag gärna skriva ner det några andra sa så himla bra:
 
"Blir ju sällan arg. Men nu är jag redigt irriterad. Alla ni få, men nog så ivriga, nyttiga idioter som så här i juletider tycker det är lämpligt att skämma ut er på nätet och vara lite spontan-rasistiska/islamofobiska/antisemitiska - jag lovar att ni FÅR ha fläskkött på julbordet, klä ut er till stora kakor (pepparkaksgubbar) och sjunga psalmer. Prova själva, så får ni se. Tycker faktiskt jättesynd om er och era smygrasistiska konspirationsteorier. Men oroa er inte, jag tänker inte ge upp på er. Jag engagerar mig för ett rättvist samhälle där alla människor åtnjuter sina demokratiska rättigheter - där ni kan få hjälp." /Arijan Kan
 
"Jag ser att vardagsrasismen florerar mer än nånsin i Sverige. Det är pepparkaksgubbetjafs, "negerbolls"-hysteri och julskinkebesatthet. Alla ni vardagsrasister som finns i min omgivning, var snälla o ta bort mig som vän genast för jag vill varken se eller höra er. Sen kan ni ta o stoppa upp all er julmat i arslet för ni är så fega och rädda att ni kommer aldrig bli lyckliga ens när allt utländskt är bortrensat från Sverige. Ni kommer leva ensamma i alla era dagar. Hej då!" /Andrés Esteche
 
För vita svenskar är rasisten alltid någon annan /Johannes Anyuru
 
Och en tjej som heter Madeleine Karlsson som kanske inte skrev om pepparkakstjafset, men skrev väldigt bra om allmän rasism:
 
"Ni anar inte vad hårt jag bitit mig i läppen, hur länge jag har hållit mig i skinnet eller hur gärna jag önskar att jag kunde hålla mina åsikter för mig själv ibland, men nu gick det inte längre.
I Sverige för hundra år sedan trodde man att de som var kraftiga, långa och rejäla var de mest intelligenta, Medan de som hade annan etnisk bakgrund blev placerade i hjälpklass, på anstalter eller så tvångssteriliserade man dem.
Det var hundra år sedan.
Idag har 100 år gått, vi har forskat, rest och utbildat oss. Vi vet nu att intelligens, värde och kompetens inte är beroende av en viss hudfärg eller ett visst midjemått.
Jag läser i ÖP att 320 flyktingar ska få komma till Östersund dra år. 28 kommentarer har den artikeln och majoriteten av dem är så pinsamma att jag vill gå med skämskudde på ICA när jag handlar mat.
Tänk om bomber skulle falla över Sverige, enda chansen att rädda din familj var att fly till ett land som du inte vet något om. Kanske har du redan dött men dina barn får chansen att fly. Egentligen vill dem inte, de är livrädda. Men det är deras enda chans. Men då möts dem av "Ove"67, "Gösta"49 och "Karin"32, som tycker det är "helt förjävligt" och att dem "kostar för mycket pengar". Var fan ska dom ta vägen då?
Om man tittar snett på alla med slöja, om man fnyser åt alla som heter mohammed, om man håller extra hårt i plånboken när någon som pratar svenska med brytning går förbi. Om man är så mån om att vi ska ha så tydliga paradigmer, leva så segregerat, vara så jävla trångsynt.. Då ska man fan sluta äta tacos och kebab, sluta åka på charter till Egypten eller Turkiet, sluta gömma sig bakom att man "inte är rasist bara för att man har en åsikt". Nej man kanske inte är rasist, men man är trångsynt och orättvis och de enda lösningar jag kan föreslå för er som känner sig träffade är att bunkra upp med messmör och mellanmjölk och bosätta sig under en gran i skogen. Eller eventuellt åka och kolla läget i Syrien eller Palestina."
 

Andra


instagram

Ni är i genomsnitt typ 20-40 pers som kollar på min blogg varje dag, mest troligt är ni vänner till mig som redan vet allt om mig. Men för er som missat eller kanske helt enkelt är strangers, så varsågoda och följ mig på instagram om ni vill :-) Är bättre på att uppdatera där än här på bloggen nu för tiden ;-S mitt namn är: juditmoastina
 
 
 
 

vad hände med nyårslöftet?

Mitt förra nyårslöfte som inte hölls: Jag lovade att ta hand om mig själv mer, äta bättre, träna mer,  bli nöjdare över mig själv och hur jag ser ut, få bättre självförtroende.
 
Jag vet inte vad som är felet på mig... varför orkar jag inte?
 
Jag vill verkligen verkligen gå ner några kilon, få en mer vältränad kropp, bli stoltare över mig själv. Jag vill även bli piggare! Men varför går det inte? Varför orkar jag inte försöka? Varför tycker jag inte det är kul att träna?
 
 
ALLA tips och råd blir jag glad över! Jag kan inte lova att jag tar åt mig av dem, för tydligen har inget gjort det överhuvutaget på hela dethär året...
Men snälla hjälp mig hjälpa mig själv, om ni kan!

 

Första

Idag är det andra december, vilket i år betyder Första Advent och även Skyltsöndag. Alltså typ bara tre veckor kvar till julafton! :-) Känns kul men jättekonstigt på samma gång.. har det redan gått ett år sedan sist? Det senaste halvåret har sprungit iväg! Antar att det blir så när man jobbar. Man lever för helgerna, och eftersom de bara inträffar en gång per vecka så går dagarna där emellan rätt fort. Nästa helg far jag och Kajsa till Umeå för att hälsa på Maja. Ska bli riktigt trevligt! Kul att ha något att se fram emot! Jobbar ju dock lördag... vilket innebär att jag måste slänga mig på bussen direkt jag slutat (typ vid ett) för att hinna vara där så länge som möjligt! Btw, har fått ett långvick på Axfood, vilket innebär att jag vet hur jag jobbar till mars :-) toppen!
Ne, nu måste jag försöka sova! Min stackars kropp och ögon lär HATA mig imorgon bitti...
insta pic.

RSS 2.0