Big Fish.

Har nyss sett en film som heter Big Fish och kanske är det därför jag känner mig rätt sentimental och tårfylld. Eller så kanske det berodde på annas inlägg på jannishemlighet.blogg.se där hon nämde NHL och jag kommer ihåg hur jag, hon, fredrik och adam brukade ha myskvällar då vi spelade antingen det, basket eller gjorde något annat kul. Nu är tiderna annars, mycket har ändrats. Jag har inte träffat Fredrik på mycket länge, och Adam, ja.. han ser man aldrig, och skulle jag träffa han vet jag inte om vi hade sagt något till varandra.
Ikväll tänker jag på dem tiderna med er tre, men jag tänker inte bara på det, utan jag tänker på alla andra vänner jag aldrig träffar mer, som Ida, Rebecca, Chung, Jasmine, Alla Luciaflickor, Evelina, Camilla, Mina kusiner, Alla volleybollfolk och fler jag ser mycket lite av nu förtiden. Känns jobbigt att många av dessa var mycket nära vänner, fortfarande är på nå vis, men vi träffas ytterst sällan, eller aldrig. Några kanske inte var så nära, men ändå vänner och vi hade riktigt roligt ihop. Det är ingens mening att man ska gå åt olika håll och inte synas, man säger man borde träffas snart, men dedär orden blir aldrig riktigt av och ingen vet riktigt varför. Kanske beror det på att man inte vet lika mycket om varandra längre och är rädd att vi ska ha blivit så olika. Men är jag verkligen rädd för det? Nej, egentligen inte. Det är spännande att höra hur allas liv har blivit nu och helst av allt skulle jag bara vela samla alla, ALLA mina vänner till en stor fest så gamla vänner kan träffa nya och att jag får träffa alla på samma gång. Kan få ha tid att sitta ner en liten stund med var och en och få känna just det, att vi är vänner, och vissa kanske nära vänner, igen.
Som vanligt babblar jag på och skriver kanske inte mycket vett. Det mesta är nog svårt att förstå men jag hoppas ni på något sett känner igen det jag skriver. Att det jag skriver kanske inte bara är nonsens utan bara ett försök att förklara något som är mycket svårförklarat.
Ikväll har jag tårar i ögonen. Trots att jag absolut älskar det lyckliga liv jag lever för stunden, trots att jag ser fram emot det lyckliga liv jag kommer fortsätta leva, så har jag väl ändå rätt att ikväll få ha tårar i ögonen för att jag saknar lite det som fanns förut.

va inte ledsen, va glad för att det hände:) och om inte allt det där hade hänt hade du nog inte varit där du är nu i livet:)

vi hittar på nått nån dag tycker jag, men jag jobbar ju för det mesta, men vi ser om vi kan klämma in nått nån dag?=) puss

du är söt du :) du får höra av dig om du kommer till huvudstaden :) jag gillar den där bilden på oss, vill du maila den till mig? :) kram