Lägg det bakomflutna framför dig.
Det har varit en jättebra dag :):)
är nöjd med alla paket osv och familjen har varit mysig och allt såntdär
och tog mitt sista pencilinpiller nyss så det känns riktigt härligt
men..
är nöjd med alla paket osv och familjen har varit mysig och allt såntdär
och tog mitt sista pencilinpiller nyss så det känns riktigt härligt
men..
jag känner inte för nått tyvärr..
Vet inte riktigt varför...
det kanske är för att jag inte vet längre, vad jag ska göra.
Jag har ju varit så säker nu ett tag..
men när nyåret närmar sig..
vet jag inte om det kanske är bäst att lämna allt bakom sig, och testa på nytt..
för tänk om det faktist fixar sig denhär gången..
tänk om allt blir bra?
Det skulle vara min dröm som blev sann..
jag skulle inte behöva något annat.
Jag kräver inte mycket...
det borde inte vara svårt att uppfylla det enda jag skulle behöva.
Jag skulle behöva veta att jag kan känna mig trygg...
att allt kan visas..
att allt är äkta.
Låter det egentligen inte ganska bra..
att nyåret kan bli en ny början med dem som det skitit sig med..
att man kan lämna saker bakom sig och tänka att "saker ibland går fel",
ingen är perfekt..
alla har brister och alla kan göra misstag?
Men då kommer ju frågan..
hur många chanser ska man få?
hur många "fel" ska man få göra innan man tillslut gjort slut på alla nya chanser?
Det kan jag inte svara ärligt på..
för jag vill ju dethär...
det vet ni.. det ser ni på mig tror jag.
Jag är inte långsynt..
men ni som känner mig bra vet att jag inte kan släppa dethär..
eftersom detta är och känns så specielt för mig.
Hur kan något som känns så rätt..
ändå kanske vara så fel?
Jag behöver mina nära & kära..
i alla mina val så spelar ni roll.
Men ibland är det kanske inte era tips eller råd jag behöver..
ibland behöver jag bara veta att ni finns där för mig..
att ni inte föraktar mig för de val jag gör.
Att ni stöttar mig.
Jag känner tårar stiga och nästan falla..
men jag vet inte vad jag gråter för.
Jag vill inte gråta.
Jag vill inte vara vaken.
Jag vill inte sova.
Jag vill inte vara ensam..
men just nu vill jag inte ha en kompis som klappar mig på axeln heller.
Jag önskar det var morgon..
så jag slapp att göra nått av det.
Vill tillbaka till igår natt..
det var längesen jag kände mig så varm..
och levande, för jag tror jag tillochmed hörde mitt hjärta banka lugnt och harmoniskt.
Förlåt, sånahär inlägg är inget ni kanske gillar att läsa..
det ärväl mest tråkigt..
men jag behöver skriva av mig ibland.
Jag gör inlägget otillåtet att kommentera så behöver ni inte känna att ni måste skriva nån ansträngande kommentar.
vi ses♥!
Kommentarer
Trackback
